Betraktelse: Den gode herden

Söndagens tema är gode herden. Bilden med herde och får finns med genom hela Bibeln.

I texten från Hesekiel läser vi om hur Gud profetiskt om att han skulle resa upp en herde. I Hebreerbrevet avslutning används också den bilden om den uppståndne Jesus som kallas ”fårens store Herde”. Han styrker oss i allt gott så vi kan göra hans vilja, se Heb 13:20-21. Herden kan inte göra fårens uppgifter, men han kan leda och visa vägen.

I texten från Joh 10:11-16 används uttrycket ”den gode Herden”. Får är ett flockdjur, utan en herde går de vilse. I Judéens karga ödemark, till skillnad från våra svenska grönskande ängar, är det en fråga om liv och död för ett får att lyssna och följa sin egen herde som vet var bete och vattenkällor finns.

Johannes fångar kärnan i relationen mellan fåren och herden i vers 14. Jesus är den gode Herden som känner sina får och de känner honom. Ordet för känna är grekiska ginosko som handlar om en personlig ömsesidig relation.

I Psalm 23 liknas Herren vid vår herde. Gud är personlig och låter mig vila på gröna ängar och leder mig till lugna vatten.

Vi i väst är vana med att en text följer ett linjärt mönster. Ett tema utvecklas mer och mer fram till sista versen där upplösningen och crescendot kommer.

Psalm 23 är skriven i en poetisk form som kallas kiasm. Detta innebär att temat i första stycket hör ihop med temat i sista, temat i andra stycket med näst sista osv.

Ett sätt att visualisera detta är att skjuta in texten i olika steg. I bilden till detta inlägg har varje tema markerats med A, B, C och D för att åskådliggöra detta. Prova gärna att läsa psalmen tematisk in mot mitten och se hur budskapet blir fylligare!
A - Allt börjar och slutar med Herren: Han är min herde och hans hus ska vara mitt hem.
B - Guds närvaro: Inget ska fattas mig, han ger godhet och nåd varje dag.
C - Guds omsorg: Han för mig till gröna ängar och stilla vatten, han dukar ett bord och smörjer mitt huvud med olja och fyller min bägare till brädden.
D - Guds ledning: Han ger mig kraft, leder mig på rätta vägar och jag behöver inte frukta, din käpp (som beskyddar) och stav (som visar riktningen) gör mig trygg.

I en kiasm finns höjdpunkten och hela psalmens viktigaste budskap i psalmens centrum. I psalm 23 vill David framhäva att Gud är en personlig Gud som är med oavsett yttre omständigheter! Den centrala versen är:
”DU ÄR MED MIG”.

Detta är huvudbudskapet i hela psalmen att oavsett hur det ser ut runt omkring oss är Gud med. Hade David skrivit psalmen som ett mail skulle han kanske ha skrivit denna vers i fetstil med stora röda bokstäver!

Här i mitten sker också ett skifte i psalmen. Fram till nu har Gud tilltalats med "han", men nu skiftar det till ett personligare din/du. Det verkar som om prövningen, vandringen genom dödsskuggans dal, gör att vår relation med Gud förvandlas och blir djupare och mer personlig.

Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter