Betraktelse: Lovsång

Lovsång handlar inte bara om sång och musik. Att brista ut i sång inför Guds storhet, är bara ett av flera uttryckssätt för ett hjärta som mött Jesu kärlek. Hela vårt liv ska vara en lovsång till Gud och ibland kan man använda musik till den lovsången! De trettio minuter då vi lovsjunger med sång och musik under söndagens gudstjänst, är bara en liten del av en hel vecka då vi lovsjunger Gud med hela vårt liv! I Matteus 15 läser vi om hur Jesus gör gott och människornas reaktion är att de prisar honom. Vi läser i vers 29 att han lämnade ”den platsen”. Går vi tillbaka till vers 21 ser vi att det är området kring Tyros och Sidon vid Medelhavskusten (nuvarande Libanon) som Jesus lämnar. Han rör sig österut och kommer med ner vid det hedniska området på den östra sidan om Galileiska sjön. I parallellstället i Mark 7:31 nämns att det är Dekapolisområdet. Att de som blir berörda av Jesus och prisar honom är icke-judar stärks av att Matteus uttalande att de prisade ”Israels Gud” (v31).

I Uppenbarelseboken 4 får Johannes se vad som ständigt pågår i himlen – lovsång och tillbedjan. Uppenbarelseboken är skriven som en uppmuntran till en förföljd kyrka. Det första Johannes ser i synen i kapitel 4 är en Gud på sin tron (v2). Det andra är en regnbåge som påminner om Guds löften, se 1 Mos 9:11-17 (v3).

En tron symboliserar makt och säger - "jag kan göra som jag vill". Ett löfte säger - "jag uppfyller mitt löfte till dig". Att en regnbåge omsluter hela Guds tron är uppseendeväckande och visar hur Guds beslut grundar sig i trofasthet och på de löften han har gett.

I söndagens text beskrivs de fyra levande väsendena. Nummer och dess multipler har stor symbolisk innebörd i denna bok.
• Talet sju står för fulländning och fullkomlighet.
• Talet tolv representerar Guds folk. Israeliterna var uppdelade i tolv stammar, Jesus kallade tolv lärjungar. De tjugofyra äldste, tolv plus tolv, betecknar troligtvis Guds folk från både Gamla och Nya testamentet.
• Talet fyra står ofta för världen och allt skapat (det finns fyra väderstreck, vi talar om jordens fyra hörn, det finns fyra årstider osv).

De fyra väsendena beskriver troligtvis hur hela skapelsen prisar Gud. I vers 7 liknas de fyra väsendena vid fyra olika grupper av något skapat som också återfinns i skapelseberättelsen.
• Lejonet representerar de vilda djuren
• Oxe representerar de tama boskapsdjuren
• Människan är skapelsens krona
• Örnen representerar alla flygande fåglar

Psalm 147 inleds med frasen ”Halleluja! Det är gott att lovsjunga vår Gud. Sådan lovsång är ljuvlig och skön.” Norska bibeln 2011 översätter: ”Halleluja! Det er godt å spille for vår Gud, det er herlig, det er rett å synge lovsang.”

Det hebreiska ordet ”naweh” beskriver något som är skönt och vackert men också något som är rätt, lämpligt och passande. Översättningarna skiljer sig åt här då man valt olika nyanser av detta hebreiska ord, "skön" (B2000) - "rett" (Norska), och båda har rätt! Läser vi flera översättningar kan vi se mer av fullheten i Guds Ord. När psalmen skrevs, för tre tusen år sedan, var det enda lämpliga och passande att lovprisa Gud. När Jesus gjorde under och tecken för hedningar på östra sidan om Galileiska sjön var det rätt tid att lovprisa Gud.

Även idag oavsett yttre omständigheter i världen och våra liv, är det också härligt och helt rätt – lämpligt, det enda passande - att lyfta vår blick och lovsjunga vår Herre och Mästare Jesus!

Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter