Betraktelse: Den heliga natten

Det är intressant att den välbekanta inledningen i Lukasevangeliets andra kapitel: ”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas”, har historiska belägg i källor även utanför Bibeln.

I kejsar Augustus egen självbiografi, den s.k. ”Res Gestae Divi Augusti”, nedtecknad vid 76 års ålder, nämns tre stora skattskrivningar. Den första skedde 28 f.kr, den andra 8 f.Kr. och den tredje inleddes 14 e.Kr. samma år som han dog.

Den andra skattskrivningen som påbörjades 8 f.Kr. sammanfaller historiskt med Jesu födelse och är den som Lukas refererar till. Men hur kan Jesus vara född före år noll?

Detta är inte så konstigt. Vår västerländska tideräkning som vi har idag utvecklades av munken Dionysius Exiguus i Rom år 525 e.Kr., innan dess hade man räknat tiden utifrån större händelser eller olika regenter. Detta var inte helt enkelt eftersom regeringstid angavs på olika sätt under olika tider. Det visade sig att Dionysius räknade fel och missade några år. Idag har vi tillgång till fler källor och de flesta bibelforskare anser att Kristi födelse inträffade någon gång mellan 8 f.Kr., då den här skattskrivningen påbörjades, och år 4 f.Kr. då Herodes den store dog.

Med en önskan om en God Jul

Här kan du lyssna på julevangeliet (Lukas 2:1-20), stämningsfullt inläst av skådespelaren Felix Engström. Texten är från Kärnbibeln – helt enkelt, som är en version av översättningen utan de längre klammarna med förklaringar.
____________________

JESU FÖDELSE
Vid den tiden beslutade Caesar (kejsar) Augustus att hela världen [Romarriket] skulle registrera sig för att betala skatt. Detta var den första skattskrivningen [av totalt två] som hölls när Quirinius var ståthållare över Syrien.

Alla gav sig av [färdades, genomkorsade landet] för att skattskriva sig, var och en till sin egen stad [där deras familjeregister fanns]. Josef gick då också upp från Galileen, [ut] från Nasarets stad till Davids stad, som kallas Betlehem, i Judeen – detta då han var av Davids hus och släkt (familj). Han kom för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som var synligt gravid.

Medan de var där [på plats i Betlehem, antagligen hemma hos Josefs släktingar] var det dags för henne att föda. Hon födde sin förstfödde son och lindade honom med remsor av linnetyg [som man brukade göra för att skydda och stadga spädbarnets armar och ben], och lade honom i en krubba, för det fanns inte plats för dem i gästrummet (härbärget).

I samma område övernattade några herdar på fälten och vaktade [i skift] över sin hjord. Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet strålade (lyste och gnistrade) runt dem. De blev fruktansvärt rädda, men ängeln sa till dem:

"Var inte rädda! Se, jag har goda nyheter om en stor glädje som gäller hela folket. För i dag [nu denna natt] har en Frälsare (en Befriare) blivit född åt er i Davids stad [Betlehem], han [som] är den Smorde (Messias, Kristus), Herren. Detta ska vara tecknet för er [det sätt som ni känner igen honom på]: Ni ska finna ett nyfött barn, som har lindats i tygremsor [av linne] och ligger i en krubba."

Plötsligt var en stor armé av himmelska stridsänglar där tillsammans med ängeln, och de prisade (och lovade) Gud och sa:

"Ära i höjden [i de högsta himlarna]
åt Gud
och på jorden frid (fullständig harmoni),
bland människor – hans välbehag (goda vilja; syfte och glädje)."

När så änglarna farit ifrån dem [tillbaka] till himlen, sa herdarna till varandra: "Låt oss nu [på en gång] gå över [ända] bort till Betlehem och se det (det ord) som Herren har låtit oss få veta!"

Så de skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem [av ängeln] om detta barn, och alla som hörde det förundrades (häpnade) över vad herdarna berättade för dem.

Men Maria höll allt detta inom sig och begrundade det i sitt hjärta. Herdarna vände tillbaka [till fåren] och ärade och prisade Gud för allt de hade hört och sett, för allt var precis som det sagts till dem.
____________________

Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter