logo
Öppna i ny flik
Läs mer om högtiden

Datum:
2025-09-14

Betraktelse: Medmänniskan

Helgens tema handlar om medmänniskan. I den första årgångens text från Lukas 10:23-37 får Jesus frågan om vem som är vår nästa. Denna fråga är lika aktuell idag? Jesus svarar i form av en liknelse där en landsman till de som lyssnar på honom råkat illa ut på vägen mellan Jerusalem och Jeriko. En medmänniska från det illa ansedda folkslaget samarierna får illustrera att barmhärtighet sträcker sig över mänskligt uppsatta gränser. Vår nästa är inte bara nära och kära – utan varje människa som vi möter på vår livsvandring!

Söndagens text är från Bergspredikan i Matt 5 där Jesus gång på gång visar hur en Jesu efterföljare ska agera mer generöst än vad lagen kräver.

Jesus säger i vers 38-39: ”Ni har hört det sägas, dvs hört fariséernas utläggning av budet i 2 Mos 21:23-27 - Öga för öga, tand för tand. Men jag säger er: Gör inte motstånd mot den som är ond.”

Denna lag gällde ursprungligen ägodelar och reglerade domstolens straff så det inte överträffade brottet. Fariséerna missbrukade denna passage för att rättfärdiga personlig hämnd utan juridisk prövning. Jesu budskap är - ta inte rätten i egna händer och hämnas.

Sedan kommer tre exempel där det första har blivit ett välkänt uttryck om att vända andra kinden till. Läser man noggrant så står det ”Om någon slår dig på den högra kinden, vänd också den andra mot honom.”

Det är omöjligt för en högerhänt person att slå någon på den högra kinden med ett knytnävsslag. Man kan bara slå den andres vänstra kind. Detta antyder att det inte är ett vanligt knytnävsslag som avses, utan ett föraktfullt slag med ovansidan av en öppen högerhand mot någons högra kind. Denna tolkning styrks också av att det är ett mer ovanligt grekiskt ord som betyder att "daska till" någon som används här. Om någon provocerar med ett nedvärderande slag eller bitande sarkasm, ska den som fått slaget inte ge igen. För att förhindra en ond cirkel med hat som eskalerar ska inte ont lönas med ont, se Rom 12:17. Denna vers lär inte att en kristen i tysthet ska ta emot slag. När Jesus blev slagen i ansiktet av tempelvakten, ställde han en fråga som var en tillrättavisning, se Joh 18:23. I denna passage i Johannes används också ett annat grekiskt ord för att slå än här.

Enligt romersk lag kunde statsanställda tvinga vem som helst att bära bagage och utrustning en romersk mil, vilket motsvarar 1,5 km. Ett exempel är Josef från Kyrene som tvingades bära Jesu kors, se Matt 27:32. Det är denna lag som Jesus refererar till när han säger att om någon ber dig gå med honom och bära hans bagage och utrustning en romersk mil (1,5 km), så gå med honom två (3 km). Troligtvis blev det en öppning att få dela med sig av evangeliet när den förvånade stadsanställde märkte att ”de där kristna” var mer generösa och hjälpsamma än han trott!

I det sista av sex punkter där Jesus refererar till lagen säger han i vers 43: Ni har hört det sägas, dvs hört fariséernas utläggning av budet i 3 Mos 19:18 - Du ska älska din nästa och hata din fiende.

Den sista delen 'hata din fiende', finns inte med i Tredje Moseboken. Detta var ett tillägg av de striktare fariséerna inom Shammaiskolan. Man antog att budet 'älska din nästa' automatiskt innebar att man skulle hata sin fiende.

Både i texten från Matteus (v42) och 5 Mos 15:7-11 uppmanas vi, om vi har möjlighet, att låna ut till vår nästa. Viktigt att se att ingenstans står det att vi ska ge mer än vi kan, eller själva skuldsätta oss. Både den som frågar och den som säger nej till att ge måste se till att det inte finns girighet som motiv, se Luk 12:13–15.

För att förstå detta uttalande om att ge lån behöver vi se att i Moseböckerna finns både marknadsekonomi och planekonomi i en fin kombination. Vart sjunde år upplöses lån och marken fick ligga i träda. Vart 49:e år var det jubelår och släkten tillbaka sin mark. (Detta är anledningen till servitut i Sverige skrivs på en 49 års period). Detta system säkerställde att även om föräldragenerationen misslyckats ekonomiskt, så skedde en återställning, så att barn och barnbarn inte blev lidande på den tidigare generationens misslyckade ekonomiska beslut.

När man närmade sig det sjunde året var därför få villiga att låna ut, eftersom risken var stor att man inte fick tillbaka sina pengar. Detta är bakgrunden till Jesu uttalande som visar att vi inte ska låta girighet ligga bakom att neka någon ett lån och hjälp.


Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter