Betraktelse: Det nya förbundet

Bilden är från en av gränderna i dagens Jerusalem. Även om marknivån har höjts och mycket har förändrats under årens lopp, hjälper bilden oss att få en känsla för hur det kunde sett ut den där kvällen för snart två tusen år sedan. Det var någonstans här som Jesus samlade de tolv lärjungarna för den sista måltiden.

Platsen hölls hemlig fram tills det var dags att inta måltiden, kanske för att förhindra Judas från att förråda Jesus redan på kvällen.

Det är troligt att det är den judiska Sedermåltiden som man firar. Den har flera moment och tar flera timmar. Man sjöng först Psalm 113 och 114, efter måltiden sjöng man Psalmerna 115-118. Den här kvällen får uttåget ur Egypten och befrielsen från slaveriet, som den judiska påsken handlar om, en djupare innebörd i det nya förbundet och nattvarden.

Torsdagens text kommer från Matteus 26. Jesus säger att en av dem ska förråda dem. Utifrån lärjungarnas respons - det är väl inte jag - förstår vi att de har rannsakat sig själva och möjligheten att de skulle förråda Jesus var verklig. I Johannes lite längre beskrivning av måltiden (kapitel 13-17) förstår vi varför. Jesu samtal den kvällen hade inte börjat med ord utan med handling som förstummade alla lärjungarna. Jesus hade tvättat deras fötter och visat på ett praktiskt sätt vad sant tjänande är genom att ha utfört en slavs uppgift.

Festmåltiderna på den här tiden intogs liggande på soffor med ett lågt U-format bord i mitten. På var och en av de tre sidorna fanns plats för fyra personer. Honnörsplatsen var inte på mittenbordet (som den återges i t.ex. Leonardo Da Vincis målning), utan vid bordet på ena kanten. Joh 13:24 gör det klart att Johannes satt bredvid Jesus, vilket var en av de mer ärofyllda platserna, medan Petrus satt på andra sidan och gav tecken till Johannes.

Bibelforskare har noterat att det står att ”när han kom till Petrus” (Joh 13:6), vilket innebar att Petrus inte var den förste som Jesus tvättade fötterna på. Det kan varit så att Petrus satt längst ner, och han var den som förväntades utföra denna uppgift, men när han inte gjorde den reste sig Jesus (måltidens värd) och tvättade allas fötter.

I texten från 2 Mos 12 ser vi hur ett felfritt lamm ska väljas ut den 10 Nisan (den första judiska månaden) och vara avskilt fram till den 14 Nisan. Johannes verkar antyda att Jesu intåg sker den 10 Nisan, just den dagen som husfadern skulle välja ut och offentligt visa vilket lamm som skulle bli årets påskalamm. Just på den dagen väljer Fadern ut att visa världen vem som är Guds lamm som ska ta bort världens synd.

I år läser vi texterna från Matteus kring påsken. I ordningen för den judiska påskmåltiden, Haggadah, finns fyra frågor som ställs och besvaras. Matteus, som skriver för judiska läsare, väljer att ta med just fyra frågor i kapitel 22 när Jesus förhörs/prövas och visar sig vara ett felfritt lam. Dessa är:
Fråga 1 - Fariséernas fråga om skatt (22:15-22)
Fråga 2 - Finns det någon uppståndelse? (22:23-33)
Fråga 3 - Vilket är det största budet? (22:34-40)
Fråga 4 - Vad anser ni om Messias? (22:41-46)

Att Matteus väljer att ta med dessa frågor just här under påskveckan är en tydlig koppling som Matteus judiska läsare inte kunde undgå att se.

Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter