Betraktelse: Den heliga natten
Det är intressant att den välbekanta inledningen i Lukasevangeliets andra kapitel: ”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas”, har historiska belägg i källor även utanför Bibeln.
I kejsar Augustus egen självbiografi, ”Res Gestae Divi Augusti”, som han nedtecknade vid 76 års ålder, nämns tre stora skattskrivningar. Den första skedde 28 f.kr, den andra 8 f.Kr. och den tredje inleddes 14 e.Kr. samma år som han dog.
Den andra skattskrivningen som påbörjades 8 f.Kr. verkar sammanfalla historiskt med Jesu födelse och är troligtvis den som Lukas refererar till. Men hur kan Jesus vara född före år noll?
Detta är inte så konstigt. Vår västerländska tideräkning som vi har idag utvecklades av munken Dionysius Exiguus i Rom år 525 e.Kr. Innan dess hade man räknat tiden utifrån större händelser eller olika regenter.
Ett exempel finns Luk 3:1-2, som vi läste tredje advent. Här ringar Lukas in tiden för Johannes döparens tjänst genom att ange att det var vid Ceasar Tiberius femtonde regeringsår, då Pontius Pilatus ståthållare i Judéen, Herodes Antipas var tetrark i Galileen, osv. För att ange julen 2024 på liknande sätt skulle vi behöva skriva att det var under Ulf Kristerssons tredje regeringsår, då Martin Modéus var ärkebiskop osv.
Att ta fram den nya tideräkningen var dock inte enkelt. Regeringstiden angavs på olika sätt under olika tider och kungar bytte ibland namn. Det visade sig att Dionysius räknade fel och missade några år. Idag har vi tillgång till fler källor och de flesta bibelforskare anser att Kristi födelse inträffade någon gång mellan 8 f.Kr., då den här skattskrivningen påbörjades, och år 4 f.Kr. då Herodes den store dog.
Med en önskan om en God Jul kommer här julevangeliet:
Lukas 2:1-20
-----------------
JESUS FÖDS
Vid samma tid höll kejsar Augustus folkräkning i hela kejsardömet. Det var första folkräkningen med Quirinius som ståthållare i Syrien. Alla blev tvungna att åka till sina stamfäders hemstäder och prickas av. Alltså fick Josef resa från byn Nasaret i Galileen till Davids stad Betlehem i Judéen på grund av folkräkningen, eftersom han var ättling till David. Maria, hans fästmö, som väntade barn, for med.
Medan de var där blev det dags för henne att föda. Hon fick en pojke, sitt första barn. Hon lindade in honom i en filt och lade honom i en krubba med hö, för de hade inte fått plats inne på värdshuset.
EN STOR HÄNDELSE FÖR ALLA
En bit därifrån hade några fåraherdar slagit läger och turades om att vakta fåren på natten. Plötsligt stod en ängel från Gud mitt ibland dem och Guds härlighet strålade omkring dem. De blev skräckslagna.
– Var inte rädda, sa ängeln. Jag kommer för att berätta att något stort och roligt har hänt för alla människors skull i hela världen: en frälsare har just fötts i Davids stad, en frälsare som är Messias och er herre. Detta ska ni leta efter: ett spädbarn som ligger i en krubba inlindat i en filt.
Med ens fick ängeln sällskap av en väldig änglakör som sjöng lovsånger till Gud:
– Ära vare Gud i himlarnas höjder,
och frid åt alla människor i världen som behagar honom.
När änglakören hade försvunnit upp i himlen vände sig fåraherdarna till varandra och sa:
– Vi skyndar oss till Betlehem, så att vi får se det som Gud har avslöjat.
De rusade i väg och hittade Maria och Josef och det lilla barnet i krubban. Nu hade de med egna ögon sett allt, och för alla de träffade berättade de vad änglarna hade sagt om barnet. Alla som hörde herdarna häpnade.
Men Maria sa inget om det, utan höll det inom sig som ett kärt minne. Fåraherdarna gick jublande tillbaka medan de lovsjöng och tackade Gud för allt som de hade fått uppleva. Allt var precis som de hade fått veta!
- ur The Message på svenska
Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter
