Johannes Döparens dag är en av kyrkoårets äldsta helgdagar. Den har firats sedan 400-talet, ett sekel efter det man börjat fira Jesu födelse vid julen. I Luk 1:26 står det att ”Elisabet var i sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till staden Nasaret”, vilket gjorde det naturligt att uppmärksamma Johannes döparen sex månader innan jul, vilket är denna helg.
Jesus förändrade världshistorien – han dog för att vi skulle få syndernas förlåtelse. Genom hela Gamla testamentet ser vi hur Gud förbereder för att frälsaren ska födas.
I texten från Jeremia uppmanas han gå ner från templet till kungens palats i Jerusalem. Det är intressant att han inte bara riktar sig till kungen, utan även tjänarna och folket (Jer 22:2). Vi har ofta en tendens att skylla på andra, det är politikernas fel, det är kyrkans lednings fel osv. Orden från Herren i vers 3 riktar sig både till ledare och dig och mig personligen:
• Döm rättfärdiga domar.
• Befria de som plundras av förtryckare.
• Utnyttja inte och var inte hård mot invandraren, de faderslösa och änkan [de svagaste i samhället].
• Spill inte oskyldigt blod på denna plats.
Självklart påverkar det samhället i stort om en ledare fäller rättfärdiga eller orättfärdiga domar, men för en medmänniska som vi möter har det än större påverkan om vi fäller en rättfärdig eller orättfärdig dom.
I texten från Apg 13 befinner sig Paulus i Antiokia i Pisidien (centralt i nuvarande Turkiet) på sin första missionsresa.
Gudstjänsten i synagogan började med bön. Sedan läste man veckans texter från lagen, följt av profeterna. Fanns någon lärd besökare kunde synagogföreståndaren be den personen läsa profettexten, se Luk 4:16. Den sista delen i gudstjänsten var en utläggning av texten eller en predikan, vilket verkar vara det som sker här, se Apg 13:15.
På den västra sidan av staden Antiokia i Pisidien finns resterna kvar av den synagoga som Paulus och Barnabas besökte. Paulus predikan här är hans första som finns nedtecknad i Bibeln. I söndagens text ingår den första delen som handlar om Löftet till Israel. Paulus avslutar den delen med Johannes döparen som predikade omvändelse.
I texten från Lukas 1:47 handlar det om hur det är dags för Elisabet att föda. Hennes man Sakarias fick i en uppenbarelse veta av ängeln Gabriel att han och hans fru skulle få en son på äldre dagar, men att han själv skulle bli stum tills pojken var född.
Ibland kan det vara svårt att ta till sig att Bibelns hjältar var vanliga människor som du och jag. I Sak 4:6 står det ”Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande, säger Herren Sebaot.” Det är den Helige Ande som verkade då och även idag, och finns tillgänglig för dig och mig.
När Johannes döparen ska få sitt namn står det att hans far, Sakarias, blev fylld av den helige Ande profeterade och brister ut i en lovsång, se Luk 1:67. Tidigare hade barnet och hans fru Elisabet blivit fyllda av Anden, se vers 15 och 41.
Anden finns utgjuten idag som var profeterat om av Joel (se Joel 2:28-32). Anden ges som en gåva vid frälsningen och dopet fritt att ta emot, se Apg 2:38!
Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter
Välj ett datum
idag fredag 24 januari, 2025
Sidan använder cookies för att spara den valda översättningen för länkar.