Betraktelse: Helgonen

På lördag är det alla helgons dag. Detta är en helg då vi speciellt tänker på de som har gått bort och inte längre finns med oss här i jordelivet. Vi stillar ner oss och reflekterar över livet och evigheten.

Hebreerbrevets författare tänker på de som gått före honom när han skriver: "När vi nu är omgivna av en sådan sky av vittnen, låt oss då, även vi, befria oss från allt som tynger, all synd som ansätter oss, och hålla ut i det lopp vi har framför oss." (Heb 12:1)

Hela det föregående kapitlet (Heb 11) har ägnats åt Bibelns troshjältar i Gamla testamentet. Här nämns en hel rad med män och kvinnor som vandrat i tro. Första ordet i Heb 12:1 i grundtexten är ”därför”, och det binder ihop dessa två kapitel.

Bilden som målas upp i helgens text kan vara ett stafettlopp där varje generation löper sin delsträcka. Åskådarna är de som gått före och redan löpt sina lopp. De sitter nu bildligt talat på en grekisk amfiteater som är fullsatt från nedersta läktaren ända upp till översta balkongerna som på den tiden just kallades skyn, och troligtvis varför formuleringen "en sky av vittnen" används. Denna "sky av vittnen" som löpt sina lopp står på läktaren och "hejar på" oss som nu håller i stafettpinnen, och för evangeliet vidare i vår tid.

Ordet vittne på grekiska är ”martyros”, och man ser en tydlig koppling till vårt ord martyr. Att vara ett Jesu vittne har genom historien ofta inneburit lidande, ofta till martyrdom, vilket det gör även idag på många håll i världen.

Sättet vi blir lättade från synden som vill tynga ner oss är att löpa uthålligt och hålla en jämn och stadig takt. Det är också viktigt att vi har blicken fäst på rätt mål. Tittar vi ner ser vi bara oss själva och det jordiska med dess begränsningar, och vi irrar snart bort från det lopp vi var tänkta att löpa. Det är därför texten fortsätter i vers två: "ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare" (Heb 12:2).

Det är bara när vi ser på Jesus som vi kan hålla rätt riktning och kan löpa för att vinna segerkransen. Men vi är inte hjälplösa - Jesus finns vid målet och vädjar och manar gott för oss, som det står några kapitel tidigare i Heb 7:25. Paulus formulerar det så här i Rom 8:34: "Kristus är den som har dött och därtill den som har uppväckts och sitter på Guds högra sida och vädjar för oss."

Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter