Betraktelse: Påskens vittnen
Söndagens text från Johannes handlar om vad som skedde i Jerusalem, en vecka efter Jesu uppståndelse.
Det är Tomas som säger: "Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer (handleder), och får sticka ner mitt finger i spikhålen, och föra in min hand i hans sida kan jag aldrig tro." (Joh 20:25 SKB)
I närheten av Jerusalem har man hittat kvarlämningar från korsfästa kroppar från Jesu tid. Fynden visar att spikarna var omkring 13-18 cm långa och spikades genom handleden. Det grekiska ordet "cheir" som används här kan både betyda hand och handleder. Ordet används så i Apg 12:7 när bojorna föll från Petrus handleder.
Vi vet inte varför Tomas inte var med första gången Jesus visade sig för lärjungarna. Läser vi vad hans medlärjunge Johannes skriver om honom i sitt evangelium, förstår vi att Tomas var en realist. Han förstod faran i att gå söder ut till Judéen (11:6). Han ville ha mer än bara ord för att veta vilken väg de skulle gå (14:5). Men han var också villig att ta risker för Jesus (11:6), och här i helgens text när Jesus för andra gången kommer till lärjungarna så får tron konsekvenser och han utbrister ”Min Herre och min Gud” (Joh 20:28). Ett uttalande som är en stark trosbekännelse!
Vi sätter lätt etiketter på människor. Den yngre sonen i en av Jesu liknelser går under titeln ”den förlorade sonen”, trots att han vände om och borde benämnas ”den återvunne sonen”. Tomas kallas ofta ”Tomas tvivlaren”, trots att det är ett begrepp som inte Bibeln använder. I vers 27 säger Jesus till Tomas: ”Sätt stopp för din otro, och börja tro”. En engelsk expanderad översättning översätter så här: ”call a halt to your progressive state of unbelief, but become one who is believing” (Wuest). Tomas satte stop för sin otro och började tro!
Kanske var anledningen att Tomas inte var med den första söndagen att han sörjde sin frälsare så djupt att han inte kunde förmå sig att komma till någon ”lärjungaträff”. Vad är det för vits att träffas om Jesus var död? Vi vet inte orsaken, men vad vi vet är att han var där nästa söndag, och att Jesus direkt riktar sig till honom på en gång efter att han sagt "Frid åt er alla" (v27).
Jesus kunde ha mött Tomas där han var enskilt under veckan, men mötet skedde tillsammans med de andra troende. I Heb 10:25 uppmanas vi att inte överge sammankomsterna. Det styrkande och uppmuntrande för tron att träffa andra kristna, och detta blir än mer viktigt ju närmare Jesu återkomst vi kommer skriver Hebreerbrevets författare. Detta är något vi sett de senaste veckorna då vi inte rent fysiskt har kunnat träffas. Vi behöver ändå varandra, dela tankar, funderingar, prata och be tillsammans.
Vi förstår mer Paulus ord till den unga församlingen i Thessaloniki när han skriver: ”Vi är skilda från er till det yttre, inte till hjärtat”. Paulus, Silas och Timoteus som tvingats fly från Thessaloniki befinner sig i Korint är ivriga att få se deras ansikten, och skriver en brevhälsning, se 1 Thes 2:17.
I Joh 20:31 ges en nyckel för hur man ska kunna tro: ”Men dessa har upptecknats för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds son, och för att ni genom att tro skall ha liv i hans namn.” Johannesevangeliet, och alla andra böcker i Bibeln finns där för att vi ska få tro och verkligt liv! I Rom 10:17 formuleras det så här: ”Alltså kommer tron av predikan och predikan i kraft av Kristi ord.” Det är när vi hör och läser Guds ord som tron växer.
Det är mötet med Jesus som förvandlar, det var honom som Tomas sökte och fick möta! Det är tid att söka Jesus i Guds Ord, både enskilt och tillsammans med Guds folk!
Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter
