Betraktelse: Ett nådens år

Genom hela Bibeln finns en harmoni och balans. Den sista helgen i kyrkoåret (domsöndagen - Kristi återkomst) och den första (första advent - ett nådens år) hör ihop. Samtidigt som det är nästan ett år mellan dessa söndagar, är det också bara en vecka mellan dem!

I Hebreerbrevet 6:1-2 där trons grunder spaltas upp, finns ”undervisning om de dödas uppståndelse och evig dom” tillsammans med de elementära sanningarna ”omvändelse och tro”. På samma sätt som det inte kan finnas tro utan omvändelse från synd, kan det inte finnas nåd utan en dom. Det är genom Guds nåd vi kan omvända oss och tro på Jesus!

I söndagens texter får vi läsa om hur Jesus rider in i Jerusalem. Folket välkomnar honom och man bredde ut sina mantlar på vägen och skar kvistar från träden och strödde ut dem framför honom. Verbformen i Matt 21:9 indikerar att man gjorde detta under hela vägen som Jesus red in mot Jerusalem.

Folket sjöng ”Hosianna Davids son”. Det hebreiska ordet ”hosianna” betyder ”rädda och fräls oss nu”. Under påskhögtiden sjöng man från Psalm 113-118, de så kallade Hallel-psalmerna. Här sjunger man stroferna 118:25-26, och lägger till delen "Davids son" och hyllar Jesus som Messias.

Bland söndagens texter finns även Psalm 24 med. Psalmen kan ha framförts av David när man förde in arken i templet. Arken symboliserar Guds närvaro, men pekar också profetiskt på hur Jesus skulle hyllas som kung och rent fysiskt träda in i Jerusalem, vilket ju skedde på palmsöndagen. Portarna är personifierade och syftar på staden och templets dörrar, men det finns även en andlig tillämpning - att människan ska öppna sitt hjärtas dörr och låta Jesus komma in, se Upp 3:20-21.

Det finns en intressant detalj i Psalm 24. Vers 7 och 9 ser till en början ut att vara identiska när man läser dem i de flesta översättningarna:

Portar, öppna er vida!
Höj er, uråldriga dörrar!
Låt ärans konung draga in! (Vers 7, Bibel2000)

Portar, öppna er vida!
Höj er, uråldriga dörrar!
Låt ärans konung draga in! (Vers 9, Bibel2000)

Upprepningen av frasen är både en poetisk formulering för att betona och ge eftertryck, men kan också indikera att Jesus ska komma två gånger till Jerusalem.

Den första gången rider han ödmjukt in på en åsna. Det finns en liten grammatisk skillnad i hebreiskan mellan de två fraserna, i den första (vers 7) används en passiv verbform, ”låt er höjas”. Jesus själv behöver inte göra något, portarna höjdes för honom. Folk lade ner palmblad, sjöng Hosianna och välkomnade honom.

Den andra gången (vers 9) är verbet i aktiv imperativ form, ”höj er”. Det kan syfta på att denna gång kommer Jesus tillbaka till jorden med himmelska härar för att upprätta tusenårsriket, då är Jerusalem belägrat och Jesus slår själv upp portarna, se Upp 19:11-21.

Låt oss inte glömma domsöndagen. En dag kommer Jesus komma tillbaka för att utöva en rättvis dom. Vetskapen om domens dag gör att vi förstår att vi nu lever i ett nådens år. Det är tid att välkomna in Jesus till att bli Herre på alla områden i vårt hjärta!

Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter