Den kristna enheten är inte baserad på att man har jämkat och röstat fram ett program som alla till sist lite motvilligt enas kring. Den kristna enheten är istället som Efesierbrevet 4:3 uttrycker det, en "Andens enhet".
Denna, andens enhet i tron, får yttre konsekvenser för hur vi lever våra liv och hur vi ser på Guds församling.
En fallgrop för sann enhet är att se mer på människor än på Jesus. Detta var ett av problemen i Korint och något som Paulus tar upp i söndagens episteltext (1 Kor 1:10-13). Församlingen var delad och vissa höll sig till grundaren Paulus, medan andra hölls sig till hans efterträdare Apollos (Apg 18:24). En annan mer judisk gruppering höll sig till Petrus (Gal 2:11-14). Paulus ville få dem att inse orimligheten i en delad Jesus. Han frågar retoriskt i vers 13: ”Var det Paulus som blev korsfäst för er skull”? I grekiskan finns en stark betoning på ett negativt svar - nej absolut inte!
I vers 10 uppmanar Paulus församlingen att helas från dessa grupperingar. Det ord som översatts ”återigen stå eniga” är det grekiska ”katartizo”. Samma ord används i Matt 4:21 om att laga nät vilket ger en fin bild på hur revade och trasiga relationer helas och knytas samman igen.
I texten från Joh 17 ber Jesus för alla troende att de ska vara ett. I vers 18 ser vi att enheten börjar med att ”de tror på mig [Jesus] genom deras [apostlarnas] ord”. Enheten centreras kring JESUS och hans ORD!
Det finns två centrala grekiska ord som används om församlingen. Ett är ”ecclesia” som handlar om församlingens struktur. Det andra är ”koinonia” som har att göra med relationerna mellan de troende.
Både ecclesia och koinonia behövs, men koinonia - gemenskapen och andens enhet är den primära. Församlingen är tänkt att vara som en familj, inte bara en organisation. Vi behöver strukturer, men den ordning som ges för den lokala församlingen är också den mest enkla tänkbara – äldste och diakoner, det var allt! Kraften och livet i församlingen är dess koinonia (enheten i Kristus), inte dess ecclesia (struktur)!
Församlingen liknas ofta vid en kropp. Ibland kan man höra kommentarer att man älskar Gud, men har svårt för församlingen. Det är dock omöjligt att vara förenad med huvudet (Jesus) utan att vara förenad med hans kropp. En kroppsdel som inte sitter ihop med kroppen dör snart då inte blodet pulserar och ger liv.
Men det finns hopp, nätet kan få helas och en sann gemenskap med Kristus i centrum kan växa fram om vi väljer att leva vårt liv i hans ljus. När lärjungen Johannes började vandra med Jesus kallades han och hans bror för ”åskans söner” på grund av deras temperament (Mark 3:17). De var omogna och sökte bl.a. de främsta platserna hos Jesus (Mark 10:37). Men något hände som gjorde att Johannes kom att kallas ”kärlekens apostel”. Nyckeln är gemenskapen med Kristus och varandra som vi förstår av texten i hans första brev:
”Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap [koinonia] med varandra, och blodet från Jesus, hans son, renar oss från all synd.” (1 Joh 1:7)
Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter
Välj ett datum
idag fredag 24 januari, 2025
Sidan använder cookies för att spara den valda översättningen för länkar.
